PERSONLIG ASSISTANS

Hur många har fått personlig assistans sedan 1994, vad har genomsnittet av assistanstimmar varit och vilken typ av anordnare har valts? Vilka ägargrupper av assistanföretag finns i branschen? Vi har samlat siffror på vår sida Statistik om personlig assistans.

PERSONLIG ASSISTANS

Nybeviljanden där personen aldrig tidigare haft assistansersättning sedan 1998 jämfört med assistansersättningen upphört pga personer avlidit, flyttat till institution eller hamnat under 20-timmarsgränsen vid en omprövning..

Personlig assistans gäller de sysslor som personen skulle utföra själv, men som han eller hon på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom inte klarar av. Syftet med personlig assistans är att hjälpa personen med svår funktionsnedsättning att göra sina egna val i hemmet och utanför hemmet:

Med dagliga sysslor avses sådana sysslor som människor utför i sitt liv antingen varje dag eller mer sällan, men ändå upprepade gånger med vissa tidsintervaller. Som dagliga sysslor betraktas således de sysslor som generellt hör till sedvanliga funktioner i livet. Sådana är bland annat rörlighet och annan förflyttning, påklädning, skötsel av den personliga hygienen, tvättning och vård av kläder, matlagning, städning och uträttande av ärenden, till exempel att gå till butiken eller uträtta ärenden hos myndigheter. Till de dagliga sysslorna räknas också deltagande i de dagliga sysslorna av de barn som personen med svår funktionsnedsättning sköter eller har vårdnaden om.

Om behovet av hjälp och assistans i första hand grundar sig på omsorg, vård och tillsyn, bör behovet tillgodoses på annat sätt än genom personlig assistans. Sådan omsorg, vård och tillsyn, är åtminstone sådan vård och omsorg som i huvudsak ges på medicinska grunder eller sådan vård och omsorg som ges oberoende av personens funktionsnedsättning eller sjukdom, exempelvis så kallad basvård.

Då man fastställer hur många timmar personlig assistans en person behöver ska man först bedöma hur mycket hjälp personen nödvändigtvis är i behov av. Först därefter kan man uppskatta hur många timmar som behövs för att täcka detta nödvändiga behov.

Då ett beslut fattas ska man också beakta att det antal timmar som i praktiken är tillräckligt i själva verket ofta är högre än den sammanlagda tid som går åt till de enskilda situationer där personen behöver assistans. Detta beror i stor utsträckning på den lagstiftning som gäller arbetstagarens anställningsförhållande och arbetstid.

Enligt arbetslagstiftningen innebär arbetstid all den tid då arbetstagaren ska finnas tillgänglig för arbetsgivaren. I anställningsförhållanden där arbetet handlar om personlig assistans utförs arbetsuppgifterna vanligtvis inte utan avbrott, utan de utförs vid olika tidpunkter under arbetsskiftet beroende på vilken typ av hjälp personen för närvarande behöver. Mellan arbetsuppgifterna finns vanligtvis också sådan tid då den personliga assistenten måste finnas tillgänglig för personen med funktionsnedsättning även om assistenten inte nödvändigtvis i just det ögonblicket utför några egentliga assisterande uppgifter.

Bedömningen av servicebehovet och serviceplanen är av central betydelse vid dimensioneringen av antalet nödvändiga timmar för personlig assistans. Då man gör upp en serviceplan är det skäl att uppskatta behovet av personlig assistans på alla livsområden. Som hjälp i detta arbete kan man använda olika slags kartläggningsmetoder som mäter hjälpbehovet.

Personer med svår funktionsnedsättning som bor på ett serviceboende eller får boendetjänster har utöver boendetjänsterna rätt att utifrån det individuella behovet få personlig assistans även för arbete och studier, fritidsintressen, deltagande i samhällelig verksamhet eller upprätthållande av sociala kontakter.

Oberoende av hur den personliga assistansen ordnas ska personen själv få fatta beslut om hur, var och när han eller hon får personlig assistans och om vem som ger honom eller henne denna assistans.

Personlig assistans ska ordnas i de dagliga sysslorna i den utsträckning det är nödvändigt för personen med svår funktionsnedsättning. Lagen känner inte till några undre eller övre gränser vad gäller timantalet, utan man bör alltid utgå från personens individuella hjälpbehov.

Personlig assistans ska ordnas i arbete och studier i den utsträckning det är nödvändigt för personen med svår funktionsnedsättning. Lagen känner inte till några undre eller övre gränser vad gäller timantalet, utan man bör alltid utgå från personens individuella hjälpbehov.

Personlig assistans för personer med svår funktionsnedsättning som studerar till exempel vid gymnasier eller högskolor ordnas med stöd av handikappservicelagen. I fråga om yrkesläroanstalter är det i första hand utbildningsanordnaren som ansvarar för att ordna de assistenttjänster som behövs för studierna. Det är dock endast utbildningsanordnare som fått uppgiften att att ordna yrkesutbildning med krävande särskilt stöd, det vill säga så kallade specialläroanstalter, som är skyldiga att ordna en personlig skolgångsassistent för den studerande.

Personer med funktionsnedsättning kan behöva personlig assistans på det sätt som avses i handikappservicelagen. Personlig assistans kan man få oberoende av om tävlingarna ordnas i Finland eller utomlands. Idrotten bör likställas med arbete åtminstone när det gäller elitidrottare som får stipendium eller för vilka idrotten är en inkomstkälla dvs. har idrotten som ett utkomstskydd.

Ifall det inte är fråga om en toppidrottare som lyfter stipendiepengar, skall personlig assistans beviljas liksom annars för aktiviteter under fritiden. Om det är fråga om idrott som hobby skall detta tas i beaktande när man bedömer behovet av omfattningen av personlig assistans.

När det gäller grundläggande utbildning är det kommunens undervisningsväsende som i första hand ansvarar för personlig assistans. Funktionshinderservicen i välfärdsområdet har en sekundär skyldighet att ordna personlig assistans, om exempelvis den assistans som ordnas av skolväsendet inte är tillräcklig eller lämplig.

Enligt 31 i lagen om grundläggande utbildning har elever med funktionsnedsättning och andra elever i behov av särskilt stöd rätt att avgiftsfritt få de tolknings- och biträdestjänster som är en förutsättning för att de ska kunna delta i undervisningen. Den som ordnar undervisningen fattar beslut i ärendet. Assistansen kan ordnas antingen så att en enskild elev får en personlig assistent eller så att flera elever har en gemensam assistent.

I fråga om fritidsaktiviteter, deltagande i samhällelig verksamhet och upprätthållande av sociala kontakter (som upprätthållande av vänskaps- och släktförhållanden) ska personlig assistans ordnas minst 30 timmar i månaden, om inte ett lägre antal timmar räcker till för att trygga det nödvändiga behov av hjälp som personen med svår funktionsnedsättning har.

Vid behov är det möjligt att kombinera personlig assistans med andra tjänster och stödinsatser som avses i handikappservicelagen, socialvårdslagen eller lagen angående specialomsorger om utvecklingsstörda. Då man utreder servicebehovet och senast då man fattar beslut om servicen måste man individuellt bedöma med vilka metoder klientens servicebehov tillgodoses på bästa sätt. En kombination av olika tjänster ska bilda en helhet som är ändamålenlig med tanke på klientens förhållanden och behov.

Om man för en klient exempelvis ordnar serviceboende hemma, kan serviceboendet genomföras med hjälp av olika service- och stödinsatssystem. Ett serviceboende i enlighet med handikappservicelagen kan förslagsvis ordnas delvis genom personlig assistans och delvis med hjälp av hemvård. Därtill bör man bevilja personlig assistans för verksamhet utanför hemmet.

Det är även möjligt att ordna assistans i hemmet och utanför hemmet enbart i form av personlig assistans. När man bedömer vilken serviceform eller vilket sätt att ordna servicen som är mest ändamålsenligt ska man i första hand utgå från klientens önskemål, åsikter, individuella behov och intressen.

Enligt 8 i handikappservicelagen har välfärdsområdet ingen särskild skyldighet att ordna personlig assistans om tillräcklig omsorg om en person med svår funktionsnedsättning inte kan tryggas genom åtgärder inom den öppna vården.

Enligt social- och hälsovårdsutskottets ställningstagande bör även personer med svår funktionsnedsättning på institution ha möjligheter att upprätthålla sina sociala kontakter och delta i samhället. Trots att personlig assistans inte är en lämplig serviceform, bör servicen ändå ordnas på något ändamålsenligt sätt.

Aiai Kommun är en unik lösning för kommunens assistansverksamhet. Kärnan i Aiai Kommun är densamma som för Aiai, det vill säga ett smart och flexibelt schema som tar hänsyn till användarnas behov och myndigheternas redovisningskrav.

Sedan 2003 har vi utvecklat systemstöd särskilt anpassat för personlig assistans. Genom Aiai fortsätter förvalta Erik Ljungbergs vision om att skapa frihet för användaren genom att skapa kontroll över sin situation.

En bra personlig assistans för oss är när du som kund känner dig sedd. Vi tror på ett nära arbete där kontakten mellan dig och kundansvarig bara är ett SMS- eller telefonsamtal bort. Assistansen ska inte vara ett hinder i din vardag. Vi vill göra allting så enkelt som möjligt. Kontakta oss idag för kostnadsfri rådgivning kring dig och ditt behov.

Med tio lokala kontor utspridda över landet finns Olivia Personlig Assistans nära dig. Vill du komma in till oss och få svar på frågor runt assistans eller bara prata av dig är du alltid välkommen.

Personlig assistans är i Sverige en av de nio stöd- och serviceinsatser som finns i LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och infördes 1 januari 1994. Personen som utför insatsen kallas för personlig assistent. Målet med insatsen är att personen ska kunna "leva som andra" i samhället och ha "goda levnadsvillkor". Beviljandet av assistanstimmarna påverkas inte av personens inkomst eller förmögenhet. 041b061a72